RSK Bloggen

 

Googlar man på hjälte så hittar man följande: " Hjälte är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära.."

Vi har alla haft den blöta drömmen om att Entra den stora scenen med fanatiska fans som skanderar ditt namn ihop med vajande flaggor i klubben färger, men helt plötsligt så vaknar man upp ur drömmen och går ut i tvättstugan för att leta fram sina gamla gruskor för det är träning uppe vid grusplanen vid gamla luftvärnsanläggningen LV3.  Zlatan är en person inom fotbollen som nyss fått denna dröm uppfylld. Han gjorde entré på Camp Nou inför ca 70 000 fanatiska fans och hade ett ansiktsuttryck som ett barn när den smakar glass för första gången.

 I denna lilla krönika kommer jag att använda mig av Ronnie Alfredsson som ett signum för alla krigare som harvar i division fem och alla andra "icke lönsamma divisioner". Ronnie är dock negativismens gudfader men det är en helt annan historia, idag handlar det om krigaren Ronnie!

När Zlatan mottar jublet har Ronnie vaknat upp ur sin dröm och satt på sig sin slitna gamla vattenfallsmössa och är på väg i sin lila sport audi till Lv3 och grusträning med en förhoppning om att planen är spelbar. Om planens målområde är utan vattenpölar eller isfläckar så får även Ronnie detta glada ansiktsuttryck som Zlatan hade på Nou camp.

Men vad har Ronnie som Zlatan inte har förutom avsaknad av likvida medel?

Skillnaden är gigantisk stor om man tittar på de materialistiska delarna i berättelsen, Zlatan har en Ferrari, Ronnie har en Audi, Zlatan har en månadslön som Ronnie aldrig oavsett övertid och jour kommer att komma upp i under sin livstid. Men Ronnie har en enorm glädje varje gång han åker till träningen, en förhoppning om att ha kul med likasinnade, en resa som görs utan tvång till skillnad från Zlatans kontrakt om förväntningar och oro om utebliven succé.

 Men det finns andra aspekter som bör hyllas och granskas, så häng med!

Den stora och viktiga skillnaden är ändå uppoffringen killar och tjejer gör på den nivån som ligger under elitnivå. Att tre dagar i veckan skynda sig från jobbet (det som gör att man kan köpa fotbollsskorna) för att hinna slänga i sig en banan eller en sketen macka ihop med familjen för att sedan åka ut till ett illaluktande omklädningsrum för att försöka sparka in en boll mellan två stolpar (svårt bara det)! Att varje helg koppla på hundvalpscharmen för att få ett accept för att få spela match istället för att åka till farmor som fyller 80 år eller att strunta i att fira bröllopsdagen, men förstår hon/han inte det är ju faktiskt träning ikväll !!  
 

Mina damer och herrar detta är de sanna hjältarna, de som offrar allt och lite till för att få sparka på en sliten tygboll!  Viktiga citament för dessa "krigare" är ha kul, umgås med vänner och få lite motion vilket också gör det lättare att få acceptans när man glömmer matchtröjan i omklädningsrummet eller har synts på bilderna från Mobergs, men jag vill dock inte för den meningen förringa prestationens betydelse - alla vill ju vinna matchen och hurra i omklädningsrummet!!

 Dåtidens hjälte                    Nutidens hjältar

Såg en glimrande barnfilm igår, den hette Horton - elefanten. Filmen hade ett ganska tydligt budskap om att alla personer är lika viktiga oavsett vilken form man är stöpt i. Horton hittar liv på ett dammkorn och han skall försöka rädda detta korn från alla faror som finns på vår planet. Under denna räddningsaktion så möter han på den elaka kängurun som uttalar följande

Exakt så är fotbollen i division fem, man måste synas och höras och i högsta grad kännas annars så existerar man inte!

Och precis som i filmen Horton så betyder alla i laget lika mycket, från Raffe målvaktstränaren till den bänkade vattenbäraren, alla gör skillnaden mellan vinst och förlust. 

"Hjälte är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära.." 

Vem är den största hjälten då? Zlatan som får skorna påsatta i sängen av en söt liten hushållerska eller Ronnie som via en högljudd väckarklocka (en gammal sådan också) får vetskapen om att det är dags att jobba och sedan stressa efter jobbet för att träna 120 min med grabbarna utan för delen någon energi i magen.  Båda utför stordåd, Zlatan snart på camp nou och Ronnie på Rådmansö Schakt Arena och de vinner båda stor heder och ära...

Men jag vill hävda att Ronnie är den person som gör mest avkall, han avsätter kanske inte mer tid till fotbollen än Zlatan gör men han offrar mer tid än Zlatan gör! Dygnet har 24 timmar för alla, av dessa så jobbar man 8 timmar, sover 8 tim och har 8 tim fritid. Fritiden är där allt skall få plats, familj, vänner, egen tiden och fotbollen det kan bli kämpigt även för den mest kompletta människan!

Zlatan har gjort denna resa  och till skillnad från många andra blivit upptäckta, han var inte en av de outvecklade talanger som finns runt om i Roslagen. Anledningen till att han lyckades förutom talang, vilja och stöd är en också det en helt annan krönika.

Se till att hylla era lagkamrater och er själva - ni är ovärderliga för klubbarna precis som Zlatan, om inte mer!  Glöm inte att även ge er sambo en blomma ibland för all tid som du får för att göra det du tycker bäst om i världen - spela boll och umgås med grabbarna!